Ja okej, jag lovade ju att jag skulle dela med mig av min BOOB-tävling med min bästa vän som jag skrev om tidigare. Så here it comes:

Det var på nyår. Jag var full på champagne, en halv flaska vin, en shot, en drink och en halv flaska Asti. Så ni kan föreställa er hur mkt min kropp fick stå ut med den kvällen. Jag var så full som jag aldrig vart i mitt liv, och det är nog därför som jag inte minns 100% vad som hände den kvällen.

I vilket fall, vi satt i min kompis badrum, jag och min bästis. Eller nej, förlåt, vi låg i hans badkar, i varsin ände och snackade. Det var nyårs fest och hela huset kryllade av människor som jag kände samt halvt kände. I vilket fall var alla bekanta. Men vi bestämde oss ändå för att ta en paus och lägga oss i badkaret.

Efter en stund kom vår andra tjejkompis in och vi började diskuera bröst. Vår kompis försökte avgöra vem av oss som hade snyggast bröst genom att vi skulle visa varandra, och hon kände även på allas med stor nyfikenhet och eftertänksamhet. Men trots detta kunde ingen avgöra. Ingen ville nog såra den andra. Så istället blev det så att vår kompis ropade in flera killar, varav en var hennes pojkvän. Min bästis vägrade visa brösten för någon av killarna som kom in, så alla fick gå ut och vi försökte då ropa på Nils. Jag hade avgjort att han skulle vara mest partisk och att det var minst risk att han skulle gå hem och runka efteråt. Men det var en annan kille som jag bara känner lite halvt som kom in. Och detta minns jag inte alls, men vi visade iallafall våra bröst för honom och tydligen fick han känna på dem också! Efter många om och men fick vi vår dom: Mina var snyggast! YESS!

Sen vad som hände resten av den kvällen är ett mysterium, men kan ju säga att detta var den minst barnförbjudna saken som hände den kvällen. Ni som följt bloggen eller läst tidigare inlägg har en vag aning om vad som hände på slutet, men det var alldeles för många saker som hände den kvällen!

Men man ska icke ångra något! ;) Lev och låt njutas!

XOXO

Jag har många bra vänner, men min allra bästa vän, som jag inte riktigt vet om jag skulle klara mig utan, hon heter Ellinor. Jag älskar henne av hela mitt hjärta, och vi passar ihop som handen i handsken.

Det är inte på en sån där nivå så att vi kan strula med varandra på fyllan, och skulle kunna tänka oss att ha en trekant med en grabb tillsammans... usch nej, sånt trams gör att jag får rysningar i kroppen. Plus att om jag ska ha en trekant ska det vara med två grabbar, punkt.

Men vad är det som definerar en bästa vän när man är i min ålder och inte riktigt tänker så som man gör när man är liten?

Det är en jävligt bra fråga faktiskt. Och jag kan inte svara på den. Men jag vet iafl att min bästa vän och jag är ostoppbara, och på nyår hade vi en BOOB-tävling. Men den berättar jag om nästa gång i mina 30 inlägg tillsammans ;)

GODNATT MED ER<3

Vad fantiserar jag om? Ja ni, det är en bra fråga. Frågan är inte vad jag fantiserar om, för jag är nog ganska mainstream, utan vad jag drömmer om? Vi kan ta dem båda frågorna och besvara.

Jag har läst 50 shades of Grey. Nästan hela i alla fall... Måste säga att den boken tröttnade jag på rätt fort då jag inte är ett stort fan av fetish-sex (1.förklaring nedan), och den är rätt enformig också. Så kan säga att mina fantasier är helt och hållet spankingfria, med endast passion och kärlek inblandat. Jag fantiserar om härliga sexminnen jag upplevt och gärna skulle vilja uppleva igen. Kort sagt, jag är en enkel kvinna ;)

Vad jag drömmer om är en annan femma. 

Jag drömmer om att en dag lösa alla konflikter jag har som gör att jag och min stora kärlek i livet inte kan vara med varandra. Tillslut kommer sanningen fram och alla andra får ta och acceptera det. 

Han är den enda killen som inte tråkar ut mig i ett förhållande. Vår passion vi har för varandra håller kärleken vid liv och gör den oslagbar. Vi sårar varandra mer än någon annan kan, men vi kan även glädja varandra på ett sätt som ingen annan kan förstå. Vi är ett, och det är självklart han som har huvudrollen i 99% av mina fantasier!

XOXO

Vad är kärlek? Kärlek är vad jag känner för dig... och även om vi inte kan vara med varandra just nu, för våra liv inte samarbetar, vet vi båda hur vi känner för varandra och kan känna glädje från det. 

Jag är kär i dig, har vart sen jag var tolv år och kan inte sluta vara det... Trots allt som vi går igenom är bandet mellan oss så starkt att vi inte kan släppa varandra. 

Kanske det finns en perfekt partner därute som är "den rätte" för alla människor, och min är du. Bara så du vet det

Det var en fredag, tror jag. Jag minns inte så mycket, just för att det gjorde inte så stort intryck på mig, men det var ändå speciellt och rätt chill. Jag tror inte ens att han visste att jag var oskuld, eller jo jag hade sagt det förut, men vet inte om han mindes. 

I alla fall, vi var hemma hos honom. Hans föräldrar var inte hemma så vi hade hela huset för oss själva. 

Jag skulle fylla 16 veckan efter, han var 18. Vi hade försökt tidigare, men hade inte funkat då hans kära ägodel mer liknade en stock än en sticka, vilket han var väldigt stolt över...

Anyhow, vi fick tillslut till det, och det var väl ändå rätt trevligt. Det spelades ba musik, han tog mig inte för hårt, inte för mjukt och bra musik spelades i bakgrunden. Det varade dock inte så länge, men det räckte för mig, och när vi var klara somnade vi i varandras armar. 

And yes, han var min pojkvän, så det var inget stelt alls efteråt.

Puss på er!

Mitt bästa sexminne har jag faktiskt redan berättat om, då jag publicerat en sexnovell som är skriven just för att jag ska minnan den dagen. Så här är en länk mina kära läsare: http://sex101.bloggplatsen.se/2012/12/27/9212364-galet-sex-en-sann-historia/

Läs och begrunda ;)

Självklart har jag haft bra sex efteråt också, men den kvällen var magisk. 

XOXO

Min första kärlek... Det är både en riktigt sorglig historia, men samtidigt ett underbart minne. Denna kille fick min värld att rasa samman, samtidigt som jag inte kunde vara utan honom. 

Har ni läst 50 shades of Grey, eller vet vad den handlar om, kommer kunna förstå hur jag kände för denna killen. 

Vi träffades när vi var tolv. Båda hade ett intresse för varandra, men vänskapen tog över. Andra killar dök upp i mit liv, och tjejer i hans likaså. Hans förflutna var något som skrämde bort honom då han inte tyckte att han förtjänade någon som jag. 
Tiden gick, vi blev äldre, började i samma gymnasium och fortfarande höll vi kontakten med varandra, även om vår vänskap hade satts på prov. Vi hade nämligen försökt att bli mer än vänner ett antal gånger det sommarlovet, ytan någon vidare framgång. Tiden hade inte räckt till och vi hade bara gjort varandra besvikna. 

I vilket fall som helst, jag träffade en kille på en festival som blev min pojkvän i ca: 7 månader. Han och jag ansågs väl vara lyckliga, även fast en del imig önskade att min stora kärlek var den som jag skedade med varje helg. Smsen jag kunde få av honom medans jag låg i sängen med mitt ex var skamliga och förbjudna, längtansfulla och fyllda med känslor men min rädsla för att släppa in honom i mitt liv igen gjorde att jag stannade kvar hos mitt ex. 

Tillslut fick han nog. Sa att han inte tänkte jaga efter mig något mer och att jag skulle ha det så bra med min dåvarande pojkvän. Och jag fick panik... Efter bara någon vecka gjorde jag slut med mitt ex och började träffa denna killen istället. 

Nu var allt blommor och bin, underbart och vackert! Vi dejtade ett tag, efter en månad fick han träffa mina föräldrar. Vi sa attvi älskade varandra. Sexet var helt fantastiskt, aldrig vart så bra någonsin, och vi kunde inte vara utan varandra. 

Detta varade i ca tre månader. Sen blev det annorlunda...

Han började bli kall när vi pratade, hörde knappt av sig. Ville hellre sitta hemma och spela datorspel än att träffa mig, och det blev ett hål mellan oss. Jag kände mig mer och mer depp och efter ett tag berättade jag att han fick mig attmå dåligt och att jag inte visste om jag ville vara med honom längre. Hans tur att få panik... Han sa att han älskade mig så mycket att han inte visste vart han skulle ta vägen utan mig, att han skulle bättra sig och att det skulle bli bra mellan oss igen. Dumma jag trodde honom, och i ytterligare tre månader var det bra igen. Sen blev det samma sak igen... och igen... Hur mycket jag än sa till honom att han gjorde mig ledsen så blev det ingen förändring. Inte långvarigt i alla fall...

Efter 7 månader gjorde jag slut. 

Men det tog inte slut där! Han började höra av sig, sa att han saknade mig, ville ha mig tillbaka, samtidigt som jag grät floder av tårar. Vi försökte igen, denna gång i hemlighet då mina föräldrar och vänner tyckte att han var en idiot som jag inte skulle beblanda mig med. Men jag kunde inte låta bli. I en månad var det bra, den andra kaos, vi löste det, hade en bra månad osv... Sådär höll det på i nästan 7 månader till, sen fick jag nog... igen... 

Nu var det sommarlovet innan trean, och jag bad honom för gott att inte dra in mig i sin skit igen. Att jag inte orkade. Jag kände mig ledsen och ville inte mer. Han förstod och backade undan. 

I samma veva som jag fyllde 18 började vi träffas igen. Denna gång som vänner, och vi trodde att vi skulle klara av att hålla det på en vänskaplig nivå. Men det gick ju inte... Vi hade sex, träffades någon gång i veckan, sa att vi älskade varandra, yada yada... Det börjar bli lite tjatigt här märker jag, men ni förstår grejen... Vi kunde inte vara utan varandra. Men denna gång avslutades lite annorlunda...

Jag hamnade i en deppression. Det var inte bara på grund av honom, men en stor del var hand fel, vilket resulterade i att jag grät minst en gång i veckan, kände mig helt tom och oälskad, samtidigt som jag tog ut det på min familj. Min mamma blev också ledsen, vilket gjorde det svårare för mig att bli glad igen, och min sinnesstämning gjorde denna kille väldigt skuldsam. Han kände att det var hans fel att jag var såhär, och det skrämde honom. Så efter att jag nästan ställt honom mot väggen och frågat om han fortfarande var kär i mig; ljög han för mig och sa att han inte hade några känslor kvar. Så där tog det slut igen...

För en månad sedan, när jag blivit helt glad igen, kände att jag var stark nog att ta tag i allt igen, blev vi kompisar igen. Vi gick ut och åt tillsammans efter skolan en dag, och tog igen allt vi hade missat med varandra. Vi ville verkligen bara vara kompisar den här gången, och egentligen är det kanske lite mitt fel, men jag bjöd med honom till en klubb jag och några kompisar skulle till. Han och jag dansade ganska mycket den kvällen och självklart kysste han mig efter en stund. Och jag tänkte, dum som jag var: att vi kanske ska ge det en sista chans?

Nej det blev inget av med det. Han gjorde mig besviken igen, och denna gång sa jag åt honom att dra åt helvetet. Om han försökte sig på något igen skulle han få spö, och det med råge!

Vi är fortfarande kompisar, kan skriva sms till varandra ibland, han föreslår att vi ska träffas då och då, men jag backar alltid ur i sista minuten. När han är full kan han skriva en del olämpliga saker, men det har jag märkt att han inte bara gör till mig så jag bryr mig inte så mycket. Han har haft mig runt sitt finger i nästan tre år, och nu har det äntligen vänt. Nu är det jag som håller honom på mitt finger, på avstånd. Och denna gången tänker jag inte släppa in honom igen. 

Nu är han i Thailand, kommer hem efter nyår, och då vill han träffas... Jag har träffat en ny kille som jag tycker supermycket om. Han är allt, och lite till, och jag tror jag faktiskt är lite kär. Och det bästa är att han gillar mig också! Så när den där killen kommer tillbaka från Thailand kan han suck it! Visst, jag kan kanske vara hans vän, eftersom vi ändå går i samma skola, men mer än så får du inte... 

Ja nu vet ni det där... Blev ett lite längre inlägg än jag tänkt mig, men ville att ni skulle veta om min patettiska kärlekshistoria med ett riktigt asshole! Hoppas ni har lärt er någonting genom att ha läst detta, för det har jag. 

Man gör slut av en anledning, och hur charmig han må vara, är han ändå ett asshole om han gett dig en anleding att tycka det från början!

Hej bloggen! Jag är en Anonym tjej på 18 år som skriver denna blogg, just för att hennes intresse av sex har visat sig vara ett värde för inte bara henne själv utan även för andra omkring (och jag upptäckte att jag bytte skriv-berättarform där haha).

Jag kan inte direkt vara mer direkt på vem jag är eftersom jag inte vill avslöja för mycket, men jag kan säga detta: Jag är ingen snuskgubbe som sitter och skriver om sexför att sedan fantisera om mindreåriga tjejer. Även om den bilden säkerligen dök upp i era huvuden... 

Dåligt inlägg... vi går vidare till nästa

XXO